Typiskt!

Jag gjorde en videoblogg när jag red idag med Cicci och Alice, men så har jag ingen sladd att föra över med från telefonen!!! :( Smaaaart... Det var ritkigt mysigt i stallet idag! Morgonfodrade (åkte upp till 07.00 för att hinna mocka - vill gärna hon ska ha det rent när hon kommer in från hagen), och jag kvällsfodrade! Med Alice och Cicci! Sen körde jag dom hem :) Japp, en sån dag har jag haft idag!

Vi red lilla rundan och sedan en bustur i en av hagarna :P Pace fick mest äta. Men kände även att jag kunde jobba henne en del på hackamret idag. Det är trots allt bara 2a ggn hon har det på sig!! :D <3 Underbara häst!!!

Efter andra lektionen med frihetsdressyr går Cirkus efter Celicia som en hund... :D

- Stolt tränare!!!
 

Celicia ska lära Pace PUSS! Det går ju, sådär! Söta dom e! :D <3

(Film från i söndags!)

God morgon :))

Idag är jag hästledig!

Kommer upp filmer osv. ikväll :D

Ingen häatmänniska har säkert missat att RGB var som förste man inom ridsporten att ta emot jerringpriset! Jaha, jerringpriset tänkte jag... Vad innebär det?! Så självklart har jag tagit reda på det också! Vad jag kan läsa mig till så är detta ett "folkets pris" som röstas fram av folket! Måste varit en speciell känsla att få ta emot det...

Jerringpriset eller Radiosportens Jerringpris är ett pris instiftat av sportredaktionen i Sveriges Radio. Priset är uppkallat efter den svenske radiopionjären Sven Jerring, bland annat berömd för sportsändningarna, och delas ut till en framgångsrik svensk idrottare för en framgångsrik sportprestation under det gångna året. Sedan år 2000 har priset delats ut under idrottsgalan i januari.

Första priset delades ut 1979. Vinnare då blev alpine skidåkaren Ingemar Stenmark. Den som fått priset flest gånger är skidskytten Magdalena Forsberg, som fått det fyra gånger. 2009 års pris vanns av skidskytten Helena Jonsson med den hitintills största segermarginalen (67,7 % av rösterna).

Priset brukar också kallas "folkets pris", då det är radiolyssnare som röstar fram den idrottare eller det idrottslag som gjort den för året "bästa idrottsprestationen". Dock kritiseras priset ibland på grund av folkrösterna för att handla om popularitet före sportprestation

(Från Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Jerringpriset)

.

Se även när Rolf tar emot priset här: http://www.svd.se/sport/jerringpriset-gick-till-r-g-bengtsson_6774077.svd

Igår fick Pace prova lite nya saker. Martingalen och ett hackamore! I början var jag inte alls så imponerad av hackamoret, men efter en stund så! Riktigt fin! Hon gick lägre med nacken och var mer avslappnad med det än när vi rider med bett. Det är ju det jag vill :)) Självklart ska hon inte endast gå på hackamore, men jag tycker det är ett bra alternativ att växla med! Celicia var med i stallet också! Roligt!!

COPYRIGHT! CELICIA JOHANSSON.

En klass för sig.

Det skumma med Minerva är att första gången jag träffade henne, första gången jag red henne så var jag livrädd! Nja, kanske inte livrädd. Men rädd var jag i alla fall. Hennes galopp var världens strutsigaste! Jag har bokstavligen studsat av denna hästen i galopp! Det ska tilläggas att det var gymkhana och utan stigbyglar. Men ni förstår säkert?! Mitt första minne med denna hästen är ifrån när vi praoade på Östadkulle och min kompis Frida riden henne medan jag och Hanna sitter på våra drömponnyer. Frida ska galoppera och väl i galoppen får hon inte stopp! Hon galopperar varv på varv, och till slut så bestämmer Hanna sig för att ställa sig vid spåret som en blockering! (Förr på Östadkulle så var den stora banan uppdelad i tre mindre och det låg sleepers vid staketet). Hanna ställde sig på spåret för att hindra Minerva, men hästen hoppar upp mot staketet och bara fortsätter. Jag kunde inte sluta skratta. Men det var inte skratt så som glatt skratt eller skadeskratt utan mer nervöst skratt för jag visste ju inte hur detta skulle sluta! Till slut får hon iallafall stopp och sitter av!

Minerva var på Östadkulle för att Natascha (den äldsta dottern) skulle tävla henne. Det var hennes sponsorhäst. Men i samma veva som jag började på Östadkulle så tröttnade Natascha. Och ungefär ett år efter det att jag börjat med Kendy så började jag falla tycke för Minerva. Gun frågade om jag inte kunde tävla henne i Gotacupen för de behövde en ryttare till i laget. Jo självklart!! Så det var bara att börja träna!! Hela sommaren red jag henne, finns en annons i ridsport om Östadkulle Ridläger. Det är jag och Minerva längst fram! Det är våran första sommar tillsammans! Jag red henne mycket med graman det första för att jag skulle rka hålla ihop henne i galoppen och så att den inte skulle bli så "struttig". Efter bara en vecka så var allting mycket bättre och jag kände att hon LYSSNADE faktiskt på mig! Vi åkte till ARS utomhus-CR där jag vann min första CR-rosett. Jag blev så glad att jag började gråta!!! Därefter började Gotacupen och jag hoppade min första LB (1.10 cm). Hon stannade ALDRIG, hur kasst jag än red så hoppade hon och mitt självförtroende bara växtre!! Även smått som på träning. Vi skritthoppade 90 cm. Jag tyckte det var helt otroligt! Hon var en stjärna!

Det roliga var att jag för bara någon månad sen satt och kollade hästannonser på nätet och hittade henne!! Hon är född -94 och har gått MSV med Natascha, men det är ju sååå många år sedan nu! Hade min mamma varit lite mer medgörlig så hade vi köpt loss henne då när ägarna togs tillbaka henne från Östadkulle. Det var på hösten.

Den hösten jag tvingades lämna Minerva :(

Men hela sommaren hade vi haft tillsammans och det var den bästa sommaren i mitt liv!

Var änna fruset i marken, så gick inte att hoppa idag! Som tur var så var Emma med idag! Hon är en riktig pärla! Duktig på att tömköra också!! :D Vi stod lite i valet o kvalet om vi skulle longera eller tömköra. Hon är säkert aldrig tömkörd förut! Så vi testade! Varför inte?! Haha. Jag är ju mycket sån. Det behöver inte gå bra! Men viktigt att man testar! Måste säga att det gick över förväntan!!!

Emma började och jag tog bilder! Det svåraste idag var att stå stilla! Det fick Emma kämpa mycket med och vara noga med att Pace gick framåt på kommando och inte när hon själv ville! Emma har precis varit sjuk, så det blev inte så mycket trav, men lite grann! Här kommer de utlovade bilderna!! :D

Och sedan - var det min tur!!!

På sista bilden ser man riktigt hur tårarna kommer... Haha. Både jag och Emma blev alldeles tårögda :P

Jag måte säga att hon kändes väldigt fin! Emma hade värmt upp henne bra :D Det blev bara några bilder på när jag tömkörde, för sedan dog kameran! Ska ladda batterierna i natt tänkte jag!!! Så det blir nya bilder imon!

Måste sticka... Det tar sån tid att ladda upp bilderna från sysmemkameran :(

Avslutar med denna...

Finaste!